lördag 16 april 2011

Läkemedel - nytta och risk

Vi vill alla få läkemedel när vi behöver det och när vi mår riktigt dåligt. Vad vi inte vill är att få läkemedel som gör oss sämre. Vissa kan ha bieffekter men de är man oftast medvetna om. Den riktigt stora risken finns dock om man får ett läkemedel utskrivet till sig av en läkare som verkligen inte fungerar i kombination med ett annat läkemedel som en annan läkare förskrivit. Risken finns då att man råkar ut för att bli förgiftad av goda intentioner.

För ett tag sedan kunde vi, bland annat i GP, läsa om hur Apoteken efter avregleringen tyvärr i mångt och mycket tappade sitt IT stöd för att kunna se och avläsa om olyckliga kombinationer av läkemedel förelåg, men konstaterade att de stora apotekskedjorna har sådana system på gång.

Vad som kanske är något olyckligare är att det stöd som tidigare fanns på FASS.se för läkare att interaktivt kunna se om två läkemedel fungerade med varandra har försvunnit. Tidningen IT i vården skriver så här i sin rapportering:
Per Manell är utvecklingschef på Lif och enligt honom finns det två anledningar till beslutet att ta bort tjänsten. Den första är att det har poppat upp två andra interaktionsregister som kommer att användas allt mer. Det ena är Sfinx som Stockholms läns landsting står bakom och som Per Manell tror kommer att implementeras i hela landet. Det andra är EES, ett amerikanskt system som köptes in av Apoteket.
Från Västra Götalandsregionens sida är det viktigt att se över vilka sätt vi kan använda oss av för att säkerställa att människor i behov av läkemedel inte får annat än de behöver.

Mitt personliga skräckexempel kommer från 1980-talet då min mormor i ett antal år lidit av hjärtflimmer och ätit piller för detta drabbades av stora magsmärtor. Hennes läkare inom primärvården sa utan närmare undersökning att hon var förstoppad och gav henne ett lavemang som hjälpte föga. Senare på natten fick hon åka in akut och där upptäckte de att hon drabbats av tarmvred och körde henne till operation. Samtidigt med förberedelserna gjorde de då en läkemedelsgenomgång och upptäckte att samme läkare som gett henne lavemanget i flera års tid hade ordinerat en flera gånger högre dos än rekommenderat för hennes hjärtflimmer. Min mormor brukade säga fram till hennes död '99 att det var väl tur i oturen att det inte var en förstoppning Hov fick resten av livet äta läkemedel för att motverka den skada som övermedicineringen orsakat på hennes hjärtmuskel.


Vården har dock utvecklats och samvetsgranna läkare har genom sådana stöd som FASS gett dem kunna kontrollera sina ordinationer. Samtidigt kan vi se inom regionens verksamheter att vi har en stor överutskrvning av läkemedel och det är helt klart en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna vi har på agendan att säkerställa att läkemedel bara skrivs ut om det gör nytta. Jag tror att läkemedelsidustrins Per Manell har en poäng när han säger:
– Vi anser att det finns en risk med flera olika redskap. I en del fall kommer de att visa olika resultat och det skapar en osäkerhet. Det bästa skulle vara om vården och Apoteket använde sig av samma system och att all kontroll skedde hos förskrivaren, säger Per Manell.
och något senare i samma artikel:
– Naturligtvis kan det vara en omställning för dem som tidigare har använt sig mycket av tjänsten. Samtidigt gäller det här under en begränsad tid och innan vårt register på Fass.se fanns, fick läkarna titta i Fasstexten och klarade sig med det. Den möjligheten finns ju fortfarande, säger Per Manell. /.../ – Datorer ersätter inte människor. Beslutsprövande system av den här typen måste därför användas käll­kritiskt.
Ingenting kan ersätta det värde som finns i att det blir rätt i ordinerandet av läkemedel från början. IT system kan bara vara ett stöd men den verkliga rutinen måste ligga hos den enskilde läkaren att kolla upp och göra bedömningen. Samtidigt måste vi se till att öka tätheten av läkemedelsöversynerna för de som använder många läkemedel. System och rutiner för detta är något som Folkpartiet och jag vill arbeta aktivt med under den kommande mandatperioden.


Berit Krantz och Göteborgsliberalen har även bloggat om detta ämne.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar